Tog som vanligt en alldeles för lång frukost och får panikbråttom till buss och bil och hästar och katter och.. var är den röda greyhoundtiken? Efter mycket lock och pock (med Heidi, Ao och Monster i hasorna) inser jag att Himla måste ha tagit sig ut. Springer ut, ropar och lockar åt höger och vänster men ingen hund. Tänker efter och kommer på att mina hundar inte kan öppna låsta dörrar (sa jag att jag var stressad..?) och rusar in igen. Var har jag inte varit? Beslutar att idag är det inte mina hundar, utan pappas, och därför inte mitt ansvar. Tokspringer in till mitt rum för att hämta mobiltelef..

Skendräktig tik med leriga tassar efter morgonpromenaden ligger i sängen med (före detta) vita lakan och kattmat i mungipan.

Jag blundade riktigt hårt, nöp mig själv och försökte naivt intala mig att det var en dålig dröm jag drömt alltför många gånger det senaste halvåret. Jag vaknade inte den här gången heller.